en månad

Nu har en månad gått. Det känns som att det borde vara flera, för livet som var innan känns oändligt långt bort.
Sen hon kom helt färskt och ny har det hänt en hel del. Från att inte kunna något riktigt förutom att äta, sova, bajsa har hon blivit en stor bebis som lärt sig lite smått. Nu dras det i hår, hon slår bort nappen med handen, drar i tröjan när hon är hungrig, hon håller sig vaken betydligt mer och är riktigt duktig på att hålla upp huvudet en kort stund.

Hon har växt en hel del och ser inte ut som en liten kines bebis vilket hon gjorde när hon först kom ut utan börjar likna pappa mer och mer (enligt vissa släktingar).
Hon har lärt sig tycka om bad, fått naglarna klippta tre gånger, åkt på sin första semester och fått träffa på en många av våra finaste vänner.

Snart får vi första leendet som ges tillbaka och inte bara som reflex i sömnen.

Dagarna rullar förbi... Jag har upptäckt att jag inte kollar på tiden längre utan kollar jag bara stoppuret för att se när man sist ammade. Dagen har knappt början eller slut längre men det är härligt på något sätt.

Sen sist har vi tagit en tripp till västkusten och spenderat två nätter till havs på mina föräldrars båt. Varmt och lite eländigt för en tre-veckors bebis och fantastiskt för de två föräldrarna... Därför valde vi att åka hem tidigare än vi tänkt, men här hemma är det 29 grader varmt iallafall så det gjorde som ingen skillnad. Vi slipper trängas på båt iallafall och jag som inte får bada behöver inte avundas resten av gänget som glatt hoppar i havet innan frukost...
Får svalka mig med duschar och lite glass och fläkten rakt i ansiktet.

Först blir det dock att ta undan tvätt och diska. Man får ju passa på när den lilla sover :)

medlem i mamma-klubben

Sen sist har jag fått lägga till en titel i min personbeskrivning.
Innan var jag Sandra. Fru, dotter, syster, kusin, vän, bekant, främling.
Nu är jag Sandra. Fru, mamma, dotter, syster, kusin, vän, bekant, främling.

Är överväldigad, lycklig och så otroligt tacksam för hur livet ser ut just nu.
12:18 på den beräknade dagen kom vår lilla guldklimp som vi väntat så otåligt på i nio månader. Tiden flyger fram och nu är hon snart tre veckor gammal. 

Livet med nyfödd är tröttsamt, magiskt och omöjligt att beskriva. Samtidigt som allting känns nytt och fortfarande lite läskigt så känns det som att man inte vet något annat.

Hon är iallafall helt underbar och vi är stolta föräldrar och försöker njuta varenda sekund.

Mina två kärlekar